Jun 08

Hur påverkar vattenkraften miljön?

Vattenkraftens miljöpåverkan

Vattenkraftverken och dess dammar utgör vandringshinder för de vandrande arter av fiskar. Det vanligaste skälet till vandringarna är fortplantning. Detta gäller arter som till exempel asp, elritsa, färna, harr havsöring, id, lax,  nejonögon, röding, sik, vimma, ål och öring.

Alla lax- och havsöringstammar i Sverige har helt eller delvis slagits ut och asp, flodnejonöga, havsnejonöga, vimma och ål är hotade arter och är därför rödlistade. Flodpärlmusslan är en annan väldigt hotad art. Detta till följd av öringens drastiska tillbakagång i och med att den lever i fiskens gälar under sitt första levnadsår.

Genom den onaturliga nivåskillnaden mellan hög- och lågvatten ger kraftverksmagasin med stor regleringshöjd ett mycket stört och sargat ekosystem. Produktionen av djur och växter sker normalt vid stranden ned till cirka 6-7 meters djup. Svängningarna i vattenståndet gör att näringsämnen transporteras bort från den produktiva strandzonen. Detta gör att att till exempel de norrländska vattenmagasinen drabbas av näringsbrist.

Nedströms kraftverksdammen kommer den gamla strömfåran oftast att påminna om en stenöken och under kort perioder ha högvatten. Detta är en miljön som alla arter har svårt att anpassa sig till. I kraftverksdammen får man också en väldigt stor förändring. Till exempel så förändras bottenförhållandena genom sedimentering. Dammen blir mer eller mindre en dam med slam.

Under vinterhalvåret förbrukas mest energi och det är då det passerar mest vatten genom vattenkraftverken. I ett oreglerat strömmande vatten är det naturliga flödet att på vintern strömmar det lite vatten och på våren, under vårfloden, har vattendraget sin flödestopp . Ett sån förändring i flödesmönstret kan få förödande konsekvenser för fisken och de andra invånarna i vattendraget. Vid de vattenkraftverk där vattnet tappas från botten, vattnet vid botten är varmare än ytvattnet, ökar ämnesomsättningen hos organismerna. Ökningen av ämnesomsättningen vintertid gör att det förbrukar sina vinterreserver i snabbare takt än i ett oreglerat vattendrag. Den ökade ämnesomsättningen kan leda till svält och sedermera död. Detta påverkar sedan hela näringskedjan.

I vattendomarna som ålagts de svenska vattenkraftverksägarna ska de bland annat motverka sin förstörelse genom stödutsätta fisk, främst lax och havsöring. Dess värre så brukar det innebära att de bara sätter ut fisk vid det första kraftverket från havet sett. Men mellan de andra kraftverken som finns i älven, det kan vara ända upp till 50 stycken (Ångermanälven och dess biflöden), sätts det sällan eller aldrig ut någon fisk. I alla fall inte av kraftverksbolagen. Den fisk som sätts ut kan naturligtvis inte heller de fortplanta sig, det finns fortfarande inga lekbottnar. Fiskutsättningen är med andra ord bara en konstgjord andning.

Vattenkraftens miljöpåverkan.

Vattenkraftens miljöpåverkan.

 

Jun 07

Den bruna vattenkraften utrotar allt levande!

Den Bruna vattenkraften!

Den bruna vattenkraften, den är allt utom grön, har påverkat mer än bara laxen. Tyvärr så pratas det ofta bara om lax när vattenkraften diskuteras. Men det finns två arter till som fått hinder på sina vandringsvägar. Det är öringen och ålen. Havsöringen har exakt samma bekymmer som laxen. Det tar stopp vid det första kraftverket. För ålen är det ett lite annorlunda problem. På sin vandring från Sargassohavet, där de förökar sig, kan de slingra sig på land förbi vattenkraftverken. Problemet blir när de ska tillbaka till Sargassohavet. Stora ålar kläms fast mot intagsgallret och de små blir köttfärs i turbinerna.

Förutom de vandrande fiskarterna har den stationära öringen, harren och rödingen påverkats i sån omfattning att de i vissa fall är helt utrotade. Som exempel på helt utrotade fiskbestånd kan rödingen i Strömsvattudal nämnas. Ålen är nästan helt utrotad, forskare har beräknat att beståndet sjunkit med 97% sedan 1950-talet.

Genom att skapa enorma vandringshinder som förstör lekbottnar har vattenkraften förstört enorma naturvärden. Det är inte bara fisken som tar skada av ett så stort ingrep i miljön som ett vattenkraftverk är. Även insektslivet på och under vattenytan påverkas brutalt. Om man inte förstår knottbajsets betydelse så är det lättare att förespråka vattenkraft. Men då har man å andra sidan inte förstått hur känsligt ekosystemet är och vilken fruktansvärd påverkan en skitsak som knottbajs har!

Kort lektion i knottbajsets betydelse: Knottlarver förekommer ofta i väldigt höga tätheter, framförallt i outbyggda forsar. Man har funnit så mycket som 4850 knottlarver i magen på en harr. Knottlarver filtrerar vatten för att hitta föda. De äter partiklar som är i storleksordningen 1000-dels millimeter. Knotten kan dock bara tillgodogöra sig några procent av näringen i varje partikel. Resten kommer ut ”den naturliga vägen”, fast då som en betydligt större klump än de ursprungliga partiklarna. Då dessa klumpar, knottbajset, fortfarande innehåller mycket energi blir det mat till andra bottenrevande insekter. I den utbyggda Umeälven beräknar man att det passerar 400 ton knottbajs varje dag! Då ingenting i naturen är en slump så borde rimligtvis det utebliv knottbajset ha en enorm påverkan på ekosystemet.

När insekterna minskar har fisken mindre mat att äta och när lekbottnarna försvinner så kan inte fisken föröka sig. Ganska enkelt att förstå, eller hur? Om man förstått detta så är det ett mysterium att det finns krafter som vill bygga ännu mer brun vattenkraft, inte bara i de stora älvarna utan även i de små vattendragen.

Om politiker verkligen vill göra nytta så ska de inte ge sig på de stora kraftbolagen. De skiter högaktningsfullt i vad alla tycker så länge det inte finns en lag som styr vad de måste göra eller inte göra. Nuvarande lagar är ca 100 år gamla så det är hög tid att de skrivs om för att passa våra nuvarande kunskaper om biologi. Om politiker vill göra nytta så ska måste de verka för att inga fler minikraftverk får byggas och att gamla kraftverk i bäckar och åar rivs. Dessa kraftverk tillför förhållandevis lite energi. Men det är det snabbaste sättet att få tillbaka gamla lekbottnar.

Mångfald även under ytan!

Det här blogginlägget kom till under en diskussion på facebook

Den bruna vattenkraften ska inte på något sätt blandas ihop med fascism. Den bruna vattenkraften har fått sitt namn pga de slamdammar som skapas istället för fritt porlande vatten där djurlivet kan frodas.

Här kommer inga fiskar förbi!

Här kommer inga fiskar förbi! På ovansidan en slamdamm och på nedsidan en stenöken.

 

Jun 07

10 saker du bör veta om dammar

10 saker du bör veta om dammar

1. 50.000 Stora dammar täpper till världens floder:

Omkring 50.000 dammar med en höjd av 15 meter eller mer och miljoner små dammar har byggts i världens floder, älvar och bäckar. Några av dem har funnits i århundraden, men de flesta är byggda efter andra världskriget. 5000 dammar har en höjd av 60 meter eller mer; ytterligare 350 sådana jättedammar är för närvarande under uppbyggnad.

2. Dammar förändrar jorden:

Jordens dammar har förstört två tredjedelar av världens stora floder och översvämmat en yta stor som hela Kalifornien. Dammarnas reservoarer innehåller tre gånger så mycket vatten som världens alla floder, och ständigt försvinner nära fyra Niagara Fall till avdunstning. Dammar håller 40 kubikkilometer sediment varje år. Detta sediment skulle normalt sett bilda deltan av slam som skydd mot det inkräktande havet.

3. Dammarnas användningsområde:

Dammar genererar 16% av världens el och vatten till produktion av livsmedelsgrödor för 12-15% av världens befolkning. I mindre utsträckning har dammar också byggts för vattenförsörjning, översvämningsskydd, navigations-och turiständamål. De flesta dammar har byggts för bevattning, men 80% av det vatten de lagrar används för vattenkraft.

4. Dammar dödar fisk:

Dammar blockerar vandringsleder för fisk, tömmer floderna på syre, och stör de biologiska triggers som styr fisken. De minskar också möjligheten för floder för att rengöra sig själva. På grund av dammbyggen och andra faktorer, har antalet sötvattensarter minskat med 37% mellan 1970 till 2008 – mer än populationen i andra ekosystem. Tropiska sötvattens populationer minskat med en fantastisk 70%. Arter som röding och lax har i vissa fall utrotats helt. Storleken på öring och harr har, i många vattendrag som dämts, minskat drastiskt i storlek.

5. Dammar förändrar Klimat:

Dammar är absolut inte klimatneutral. Särskilt i tropikerna där organiskt material ruttnar i sina dammar avger metangas som är en aggressiv växthusgas. Forskare har uppskattat att dammar står för 4% av den människpåverkade klimatpåverkan. Det motsvarar den klimatpåverkan som flyget står för. Översvämningar och torka till följd av klimatförändringarna gör i sin tur dammar mindre säkra och mindre ekonomiska.

6. Dammar fördriver människor:

Dammar har fördrivit uppskattningsvis 80 miljoner människor, var av 23 miljoner enbart i Kina. Fördrivningen berövar människor som redan är fattiga och marginaliserade av sina resurser, kompetens och kulturell identitet, och utarmar dem ännu mer. Dammar har också påverkat omkring 500 miljoner människor som bor nedströms dammarna negativt. Fördelarna med dammar förbi ofta de människor som offrar sina försörjningsmöjligheter för dem.

7. Dammar kan sätta mänskliga rättigheter i riskzonen:

De flesta dammar som tränger undan stora populationer byggs av auktoritära regeringar. I Burma, Kina, Colombia, Etiopien, Guatemala, Sudan och andra länder, dammbyggare har ofta reagerat på motstånd med allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. I den värsta dammrelaterade massakern, har mer än 440 ur ursprungsbefolkningen dödats för att ge plats för Guatemalas Chixoy Dam 1982.

8. Dammar är dyra:

Stora dammar tillhör de dyraste investeringarna många regeringar någonsin har gjort. Uppskattningsvis 2000 miljarder dollar har spenderats på dammar sedan 1950. På grund av planering fel, tekniska problem och korruption, dammar upplever genomsnittliga förseningar på 44 procent och kostnadsöverskridanden på 96 procent. Sådana massiva överskridanden gör dem oekonomiska.

9. Dammar varar inte för evigt:

Förr eller senare reservoarer silt upp, och kostnaden för att upprätthålla dammar blir större än fördelarna. I USA har över 1000 dammar tagits bort till ett högt pris. När dammar inte är ordentligt byggda och underhållas, kan de bryta. I världens största dammkatastrofen, misslyckandet av Kinas Banqiao Dam dödade uppskattningsvis 171.000 personer år 1975.

10. Det finns bättre lösningar:

Under 2012 har stater och företag installerat 75 gigawatt av vind-och solkraft, jämfört med 30 gigawatt av vattenkraft. Sådana alternativ klarar sig ännu bättre när sociala och miljömässiga konsekvenser och överföringskostnader ingår. Internationella energiorganet har föreslagit att 60 procent av de medel som behövs för att uppnå energitillgång för alla bör gå till lokala projekt för förnybar energi.

 

Antalet dammar i världen

 

 

 

Ovanstående har tidigare publicerats på engelska på  Huffinton Post. Några tillägg har gjorts för att passa Sverige.

Maj 19

Demonstration mot minerallagstiftningen

Nedan kan du läsa Älvräddarnas ordförande Christer Borg’s tal från demonstrationen mot minerallagstiftningen.

Hej, kära motståndare mot dagens mineralpolitik!
Som ordförande i Älvräddarnas Samorganisation är det självklart att delta i denna manifestation och demonstration mot rådande politiska mineralstrategier.
Älvräddarna bildades 1974 som en reaktion mot den på den tiden enorma exploateringsvågen av våra stora älvar för mer vattenkraftsenergi. Sedan dess har vi kämpat för den självklara kopplingen mellan friska och rena strömvattendrag och levande landskap.
Sverige är idag ett av världens mest vattenkraftsutbyggda länder med därtill hörande enorma skador på den biologiska mångfalden i älvar och åar, ända ut i Östersjön, men nu är tiden tack och lov förbi när stora vattenkraftsprojekt diskuterades och iscensattes. Älvräddarna är idag vakter och beskyddare över våra Nationalälvar, vi bevakar och motarbetar varje försök till en fortsatt utbyggnad. Och vi har situationen under kontroll, var så säkra. Nationalälvarna har tack vare Älvräddarnas kamp fått ett skydd i miljöbalken och med dem många sträckor även i andra älvar och åar, där får helt enkelt inte byggas någon vattenkraft.
Men det är oerhört frustrerande att inse att våra vattendrag och sjöar i Sverige nu står inför ett annat hot, där lagstiftningen istället för att skydda är konstruerad för att en så snabb exploatering som möjligt ska ske, och det med mycket bristfälliga miljöhänsyn. Tittar man i de propositioner som ligger till grund för nuvarande lagstiftning är det uppenbart att snabb och för exploatören så billig utvinning som möjligt är målet med lagstiftningen.
Kort sammanfattat kan man säga att om det finns någon form av mineral i marken som någon kan tjäna pengar på så ska den upp fortast möjligt, oavsett vem som gräver, oavsett var vinsterna hamnar och oavsett om mänskligheten behöver mineralerna eller inte, detta till minimal statlig inblandning i form av ekonomisk återbäring till samhället.
Problemet med den inställningen, som alltså ligger till grund för dagens minerallagstiftning, är att miljön och de sociala och kulturella värden som då hotas alltid får stå tillbaka. Och då reagerar vi i Älvräddarna, eftersom all mineralutvinning, i stort sett utan undantag, innebär direkt eller indirekt påverkan på våra vatten. Lakvattendammar och klarningsmagasin hör intimt samman med all mineralutvinning, och är det något vi vet om dammar så är det att det inte är fråga om utan när de brister. De kräver underhåll i många decennier efter att mineraljägarna har försvunnit från gruvan och vi har redan idag exempel där fattiga kommuner i Norrlands inland får stå för kostnaderna för att städa upp efter riskkapitalets fest.
Vi ser alltså ett ökande hot mot våra älvar, åar och sjöar och därför kräver Älvräddarna som så många andra organisationer att minerallagstiftningen skrotas. Mineralutvinning ska självklart miljöprövas helt och hållet enligt miljöbalken. Samtidigt behövs en ny strategi för hållbarhet kring de mineraler och metaller vi faktiskt behöver.
Återvinning och cirkulation av metaller och mineraler måste vara förstavalet, inte en hänsynslös exploatering av ändliga resurser på bekostnad av miljö, sociala och kulturella värden. Skrota minerallagstiftningen nu!

Dec 05

Älvräddarna – Kampanj för att öka medlemsantalet!

Värvningstävling – Älvräddarna

För närvarande har Älvräddarna en värvningskampanj. Den pågår till den 31 december 2013.

Vi är många medlemmar i Älvräddarna idag, men vi behöver bli fler för att kunna arbeta effektivt med våra frågor: Stopp för ny vattenkraft – Miljörestaurera de befintliga vattenkraftverken med bl.a. fiskvägar.

Läs mer på Älvräddarnas hemsida

 

Ävräddarna Kampanj

Ävräddarna Kampanj